Ny multitalang till skrivbyrån

Stockholms Skrivbyrå växer och vi är oerhört glada över vårt senaste tillskott som, förutom att skriva superb copy, både skriver romaner och designar. Alltid med samma snabba fingrar. Varmt välkommen till oss, Sandra Trankell! 

Du är ju formgivare i grunden. hur känns det att jobba med text hela dagarna?

– Jag visste tidigt att jag vill jobba med något kreativt, därför ramlade jag in på grafisk design. Men jag har alltid älskat att skriva, så det var nog meningen att jag skulle jobba med det någon gång. Idag ser jag min erfarenhet som designer som en stor bonus, då text ofta ska fungera bra ihop med färg och form. 

Du skriver seo, ux och annan digital kommunikation på dagarna. På kvällar och helger skriver du böcker. Tar orden aldrig slut? 

– Ärligt talat – nej! Jag älskar ord alldeles för mycket för att de inte ska få ta plats även på min lediga tid. Dessutom ser jag det som två olika sätt att använda orden på, därför blir det sällan tröttsamt. Samtidigt tar jag mycket inspiration från mitt skönlitterära skrivande in i arbetet. Jag får ett berikat ordförråd och hittar formuleringar som kan lyfta en copytext till en ny nivå. Och precis som när jag går in i mina karaktärer sätter jag mig in i olika målgruppers perspektiv på ungefär samma sätt. Det som skiljer sig mest är tonen i språket och syftet med texten.

Vad är det bästa med att skriva för olika målgrupper? 

– Precis som när jag skriver utifrån från mina karaktärers perspektiv är det spännande att som copy att få sätta sig in i målgruppers perspektiv och försöka förstå dem. Det är roligt att anpassa språket för att locka deras intresse. Lyxen med att jobba på Stockholms Skrivbyrå är att jag får kasta mig in i så många olika ämnen och skriva för olika målgrupper. Det inspirerar mig!

Har du något favoritordspråk?

– Jag gillar klassikern: ”Man måste lära sig krypa innan man kan gå”. En annan lite modernare variant på den lyder: ”Be brave to suck at something new”. Jag tror att det är viktigt, framför allt för en skrivande människa, att påminna sig själv om att man inte behöver vara bäst i början. En text behöver inte vara perfekt i samma stund som du börjar knappa ner orden. Vill man lära sig något nytt och bli bättre på det är det jätteviktigt att påminna sig själv om det.

Du är en upptäckare och reser gärna ensam. Har du alltid varit nyfiken av dig?

– Jag var väldigt blyg som barn och gillade att hålla mig för mig själv. Det uppfattades av andra barn och vuxna som att jag var ensam, att det var synd om mig, men jag kände mig aldrig ensam. Jag uppskattade ensamheten och jag gillade att upptäcka saker på egen hand. Nyfiken på nya platser har jag alltid varit och jag gillar att utmana mig själv.

Om du var ett skiljetecken, vilket skulle du vara?

– Semikolon helt klart! Även om jag inte använder det så ofta, eftersom man ska vara sparsam med dem, så älskar jag formen. Det är en blandning av en punkt och ett kommatecken, inte lika stark som en punkt och inte lika svag som ett kommatecken. Jag gillar att semikolon inte ska användas frikostigt. Det är ett tecken som kräver eftertanke och omsorg. Det gör semikolonet unikt och speciellt. Dessutom är det vackert rent visuellt. För mig är det också en symbol för att det alltid finns något mer att berätta eller göra. Att man inte behöver sätta punkt. 

Favoritgodis?

– Allt som är surt, så surt att ansiktet drar ihop sig. Det finns en karamell som är svår att få tag på som heter ”Jättesur”. Den är min favorit! Om någon vet var man kan köpa dem, så berätta!

Om du vill du ha hjälp med text, formgivning eller tankar kring hur du ska nå fram till just din målgrupp, finns Sandra redo att köra igång!