Varför firar vi påsk?

28 mar 2018

Varför firar vi påsk?

Påsken är väl en märklig högtid. En färgsprakande mishmash av ägg, harar, fjädrar, kärringar, kycklingar och ris. Ursprungligen en högtid för att uppmärksamma Jesus korsfästelse, död och återuppståndelse. Numera en sekulariserad helg som bjuder på ägg i olika former, tid för vänner och familj och hopp om lite sol.

För oss språknördar innebär påsken också mycket spännande etymologi – alltså läran om ords ursprung och historia. Étymon är klassisk grekiska och betyder ungefär ”den sanna betydelsen av ord”. Logia betyder ”kunskap” eller ”lära”.

Så låt oss djupdyka i påskens traditioner, historia och ordval!

Varför heter det påsk?

Påsken är namngiven efter den judiska påsken Pesach, som betyder ”passera förbi” och syftar på uttåget ur Egypten. Engelskans easter kommer av den germanska frukbarhetsgudinnan Ēostre.

Varför ägg, påskkärringar, brasor och ris?

I Sverige har vi firat påsk som liknar dagens firande sedan 1844. Redan då klädde barnen ut sig till påskkärringar som enligt sägnen skulle flyga till Blåkulla på skärtorsdagen för att sedan komma tillbaka. För att skrämma bort påskkärringarna blev det under 1800-talet en tradition i vissa delar av Sverige att tända stora påskbrasor. Den traditionen lever främst kvar i södra Sverige.

Äggen äter man som en symbol för livet och återfödelsen. Att man äter så mycket ägg beror helt enkelt på att det fanns så många ägg på lager efter fastan.

Påskriset slog igenom i Sverige på 1930-talet och sägs symbolisera de palmblad som ströddes på marken framför Jesus under hans intåg i Jerusalem innan han korsfästes.

Har du koll på stilla veckan och påskens alla dagar?

Stilla veckan är den sista tiden av fasteperioden, alltså veckan innan påskdagen. Förr fick man inte ligga kvar och dra sig i sängen för länge och den som klev upp sist fick leva med ett elakt smeknamn resten av dagen.

Palmsöndagen inleder stilla veckan och firas till minne av när Jesus kom ridande på en åsna in till Jerusalem och hyllades av folket.

Blåmåndagen kallas även svart måndag, bull-, fläsk- eller korvmåndagen, mulimåndag eller kråkmåndag. Det är faktiskt oklart varför dagen ens ska kallas något, utan verkar mest fått namn av olika saker man velat fira. Den som klev upp sist på måndagen kallades “askfisen”.

Vita tisdagen verkar mest vara ett påhitt för att ha ett namn på tisdagen i stilla veckan. Den som klev upp sist på tisdagen kunde med rätta kallas ”fetgrisen”. Vita tisdagen används oftare som alternativt namn på fettisdagen och då med referens till det vita mjöl som används till semlorna.

Dymmelonsdag bjuder på en skandinavisk tradition att dämpa kyrkklockorna och byta ut metallkläpparna mot trästavar, så kallade dymblar eller dymmlar, för en dämpad klang. Ibland bands klockorna upp för att inte kunna göra ljud. Fram till 1823 fanns det en föreskrift som sa att ingen musik skulle spelas från fram till påskdagen, stilla veckan skulle vara helt stilla. Den som låg kvar i sängen längst på onsdagen kallades “dymmeloxen”.

Skärtorsdag firar kristendomen Jesus nattvard, den sista måltiden, som han åt tillsammans med sina lärjungar. Skär betyder ”ren” och skärtorsdagen kommer av att Jesus tvättade lärjungarnas fötter före måltiden. Den som låg kvar längst i sängen på torsdagen blev kallad ”skärtosen”. Även om de inte är så noga längre är det på skärtorsdagen påskkäringarna brukar komma på besök, så se till att fylla godisgömmorna.

Långfredag firar vi till minne av Jesus död och korsfästelse. Namnet långfredag kommer av att dagen var lång och fylld av lidande för Jesus. Ända till sent 1900-tal skulle barnen hållas inne och ha tråkigt. Bio, teater och dans var förbjudna enligt svensk lag ända fram till 1973. Den som låg kvar längst i sängen kallades ”långlaten”.

Påskafton Enligt den kristna tron ligger Jesus i graven på lördagen. Lärjungarna har låst in sig i rädsla för dem som låg bakom avrättningen. Nu är lördagen för många påskens riktiga festdag. Här blandas traditioner och vi äter ägg, sill, lamm och omåttliga mängder godis. Sist upp ur sängen och du kallas “långlåskan”.

Påskdagen är söndagen när vi enligt kristen tro firar Jesus återuppståndelse. Fyrtio dagar senare for han upp till himlen vilket firas på Kristi himmelsfärds dag. Påskdagen infaller den första söndagen efter första metonska fullmånen som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen. Räkna på den om du har lust.

Annandag påsk är dagen då den återuppstådde Jesus visar sig för lärjungarna. Det är en officiell helgdag på många platser i världen och firas ofta stort med processioner, skådespel och fest.

Jo men visst är ovanstående värt att fira. Glad påsk!