Nya coronaord – pandemins spår i svenska språket

Hem/Om språk, Trendspaning/Nya coronaord – pandemins spår i svenska språket

Nya coronaord – pandemins spår i svenska språket

Den första halvan av 2020 har inneburit en hel del överraskningar, inte minst när det gäller svenska språket. Man kan säga mycket om pandemin, men att den har gett upphov till en rad nya och spännande coronaord och ökad användning av befintliga uttryck går inte att förneka.

Att ”tvåmetersregeln” och ”hobbyepidemiolog” numera är två vedertagna begrepp och att alla vet vad som refereras till när vi säger ”i dessa tider” talar mycket för hur den gångna våren påverkat oss. Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen säger i ett blogginlägg om ord i coronans spår att ”Nya fenomen i samhället föder nya ord.”, och kanske har det aldrig varit riktigare än nu.

Låt oss ta en titt på några av de nyord vi frekvent börjat slänga oss med de senaste månaderna, och vad de egentligen innebär.

Corontän

Detta ord beskriver kort och gott att sitta i karantän på grund av corona. Ett stiligt teleskopord (corona + karantän) om vi får säga det själva.

Covid-katt

Troligtvis känner vi någon som under våren skaffat sig ett efterlängtat husdjur. Vi kan bekräfta att Hannah på Skrivbyrån har gjort sig skyldig till en sådan bedrift. Begreppet covid-katt refererar till just detta fenomen.

Karanträna

Att träna under karantänen går alldeles utmärkt, om än på lite nya sätt. Här har inte minst digitaliseringen skapat större möjligheter för människor i corontän att hålla sig i form.

Karantist

Pratar vi så mycket som vi gör idag om att sitta i karantän, är det bara en tidsfråga innan begreppet får nya böjningar. Att vara karantist är alltså en person som sitter i karantän.

Karantändejting

Då fysiska möten blivit allt svårare att få till, blir det digitala eller virtuella desto mer populärt. Begreppet karantändejting syftar till att förklara fenomenet att dejta som karantist.

Postcorona

Det pratas mycket om hur världen kommer se ut när allt detta är över. Dessutom planerar och drömmer vi oss bort till en större frihet postcorona.

Hobbyepidemiolog

I dessa tider då mycket är ovisst och verklig fakta är svår att urskilja från falsk, stöter vi på ordet hobbyepidemiolog ofta. Man är helt enkelt en självutnämnd coronaexpert.

Covidiot

Ännu ett teleskopord (covid + idiot) som först uppstod som ett engelskspråkigt ord men som senare kom att börja användas även i Sverige. Begreppet syftar till att beskriva en person som avfärdar restriktioner och allmänna rekommendationer.

Nygamla coronaord

Vi har även sett ett uppsving av vissa befintliga uttryck som helt plötsligt fått en allt viktigare och mer relevant betydelse, och därmed ökat avsevärt i användning.

Hemester

Vi ser detta begrepp dagligen i reklam och annonsering, och många av oss utövar kanske en hemester just nu. Att hålla sig hemma under semestern har fått en helt ny, och i vissa meningar livsviktig, betydelse.

Självisolering

I länder som Sverige där karantänen inte existerar på samma sätt som på andra platser i världen, har självisoleringen blivit av allt större vikt. Vi jobbar hemifrån, beställer hem mat och håller oss inne om vi känner oss krassliga.

Tvåmetersregeln

Ingen kan ha undgått tvåmetersregeln. Att hålla avstånd har för oss flesta nästan blivit någon form av ett mantra.

Flockimmunitet

Begreppet flockimmunitet har cirkulerat avsevärt många fler gånger i media än vanligtvis. Enligt SVT har begreppet omnämnts av svenska medier närmare 2000 gånger under 2020, jämfört med tidigare års 100 gånger.

Symtomfri

I takt med coronavirusets framfart och ovissheten om dess spridning och symtom är att vara frisk inte längre ett begrepp som går att slänga sig med. Begreppet symtomfri har exploderat i folkmun och media och har nästintill ersatt ordet frisk i denna benämning.

Livslängden på coronaord lär variera

Vilka av alla dessa coronaord och uttryck som kommer hålla i sig postcorona återstår att se. Men det är minst sagt tydligt att nya fenomen skapar grund för språklig kreativitet. Vi ser fram emot att se vilka ord som platsar i Språkrådet och Språktidningens årliga nyordslista i slutet av året.

2020-08-06T12:23:22+02:00 6 augusti, 2020|Categories: Om språk, Trendspaning|0 kommentarer

Lämna en kommentar