Varför firar vi midsommar?
24 jun 2021
— Om språk
Snart är det midsommar, vilket för många innebär grönskande blomkransar, sill, färskpotatis, små grodorna och blommor under kudden. Midsommarfirandet är fullproppat med både gamla och nya traditioner. Men var kommer traditionerna ifrån och varför kallar vi det majstång? I det här inlägget dyker vi in i ordens och traditionernas betydelse och ursprung!
När började vi fira midsommar?
Traditionen att fira midsommar går långt tillbaka, med sitt ursprung på 1400-talet och kyrkan där man den 24 juni firade Johannes döparens dag. 1952 flyttade man firandet så att högtiden alltid firades på en fredag. Det är rätt lätt att lista ut att midsommar betyder ”mitt i sommaren”, men om man ska vara petig står ordet för den tid när solen står som högst på himlen – sommarsolståndet. Och det är just det som vi idag förknippar med midsommarfirandet; solen och sommaren!
Magiskt ljus natt gav upphov till mystiska spådomar
I bondesamhället efter 1500-talets start, förknippade man den ljusa midsommarnatten med magi och övernaturliga krafter. Man trodde sig kunna spå om framtiden, till exempel vilka som skulle gifta sig eller hur skörden skulle bli under det kommande året. För att framkalla en vision kunde man gå en så kallad ”årsgång”, eller så vakade man tyst vid en väg eller en jordfast sten.
Siande om kärleken var populärt bland yngre och där lever en spådom kvar än idag; att plocka sju sorters blommor och lägga under kudden för att drömma om den man ska gifta sig med. Varför just sju blommor då? Tja, ojämna tal förknippas ju med magi i många kulturer.
Majstången blev midsommarstången
Man tror att tyskarna tog hit midsommarstången någon gång under 1400–1500-talen. I Tyskland och andra germanska länder har det funnits en tradition att smycka sina hem med gröna blad och blommor inför våren. Detta kallas att ”maja”. Och eftersom det i början av maj kunde vara svårt att hitta blommor och gröna blad på våra nordliga breddgrader blev majstången en del av firandet under midsommar – därav midsommarstången!
Dansen kring midsommarstången tros har förekommit sedan 1800-talet, och det tog ytterligare ca 120 år innan dansen ackompanjerades av sånger. På 1920-talet gav man ut små sångböcker med högtidliga melodier och texter, och en av dem var ”Små grodorna”. Denna sång tycks ursprungligen vara en fransk melodi, som senare kom att bli en nidvisa för brittiska soldater under Napoleonkrigen. Det är svårt att säga varför vi idag sjunger om och beter oss som små grodor när vi framför melodin – men att byta skepnad från människa till djur är däremot ett vanligt tema i ritualer i såväl historien som över världen idag.
Är majstången en symbol för… ja ni vet vad?
Det sägs ibland att midsommarstången är en forntida fallossymbol, men det finns inget som faktiskt bekräftar att det var så. Mer troligt är det att det ska symbolisera det kristna korset.
”Kopplingarna till en sorts omedveten, historiskt ärvd fruktsamhetskult måste på vetenskaplig grund tillbakavisas helt. Detsamma gäller tolkningen av midsommarstången som en fallos – ingenstans i våra rika arkivkällor nämns den kopplingen”, skriver Nordiska museet.
Gräddfilen var dagens löjrom
Att äta sill, färskpotatis, gräddfil och gräslök på midsommar växte fram under 1900-talet. Men sill och potatis var inte speciellt festligt, utan snarare vardagsmat på den tiden. Det var faktiskt gräddfilen som var det lyxiga inslaget på bordet. Lite som dagens löjromsklick på ägghalvorna eller i skagenröran, till exempel.
Glad midsommar!
Vi på Stockholms Skrivbyrå är språknördar och älskar att gräva ner oss i ordens betydelse och ursprung, när vi inte skriver texter för digitala kanaler. Hör gärna av dig till oss om du söker etymologiska svar, eller behöver hjälp med din digitala kommunikation för den delen.
Men nu tar vi snart lite midsommarledigt och dukar fram sillen och nubben. Skål!
